Kotte
Bajs är verkligen ett bra ord för mig, det förklarar mina känslor precis.
Igår körde vi frisörsalong hos Malin och jag fick en mohikan frilla. Tyvärr gick det åt helvete. Nu har jag rakat en cm på sidorna och en luddig igelkott mitt på skallen, jag kan inte tämja det så igelkotten får leva under en mössa ett tag. Vi färgade också och färgen blev brungrönblond. Det liksom skiftar beronde på ljuset. Jädrigt mycket tårar och skit. Funderar på att raka av hela klumpen av hår och gå i kloster.
Hejdå
// Fröken Igelkott.
(Btw så är jag 18 år och inget har förändrats)
Igår körde vi frisörsalong hos Malin och jag fick en mohikan frilla. Tyvärr gick det åt helvete. Nu har jag rakat en cm på sidorna och en luddig igelkott mitt på skallen, jag kan inte tämja det så igelkotten får leva under en mössa ett tag. Vi färgade också och färgen blev brungrönblond. Det liksom skiftar beronde på ljuset. Jädrigt mycket tårar och skit. Funderar på att raka av hela klumpen av hår och gå i kloster.
Hejdå
// Fröken Igelkott.
(Btw så är jag 18 år och inget har förändrats)
WTF
Borde pröva EVP
Annars blir det SSRI
Kanske TCA eller SNRI
Allt detta på PBU
Annars blir det SSRI
Kanske TCA eller SNRI
Allt detta på PBU
Nja
Söndag suger.
Sitter och försöker vara kreativ till ett projekt om "kvinnlig frigörelse" till skolan men det funkar inte. Jag får inga ideér i huvudet och det är irriterande.
Övningskörde lite idag...det går frammåt men jag blir så arg för varje gång det kommer en annan bil eller något annat får jag panik och då glömmer jag bort allt jag ska göra med alla pedaler. Störigt.
Fyller år om en vecka och vill verkligen inte. Orka inte med det här.
Bye.
Alla dessa rubriker
Jag är verkligen inte på topp just nu. Tror att jag är lite halv sjuk också är jag enormt skol less. Hoppas att solen skiner på min hjärna också nån gång.
Idag var en otroligt hemsk dag. Muntliga redovisningar borde bannlysas. Det är som en stor förnedrande tortyr att tvingas prata inför massa folk. Blir ett darrande löv med inga lungor och hjärtklappning av det.
Imorn är det friluftsdag och det känns skönt att slippa lektioner i skolan och istället ta en prommenad på isen och hänga med klassen lite grann.
Nu känner jag för te och simpsons. Hejdå.
Idag var en otroligt hemsk dag. Muntliga redovisningar borde bannlysas. Det är som en stor förnedrande tortyr att tvingas prata inför massa folk. Blir ett darrande löv med inga lungor och hjärtklappning av det.
Imorn är det friluftsdag och det känns skönt att slippa lektioner i skolan och istället ta en prommenad på isen och hänga med klassen lite grann.
Nu känner jag för te och simpsons. Hejdå.
Inte bra
Jag mår illa.
De dunkar i öronen
Hjärtklappning
Kroppen kliar
Näsan snorar
Och jag har skoldag till fem.
Smärtsamt hur verkligheten kan slå en i ansiktet ibland.
De dunkar i öronen
Hjärtklappning
Kroppen kliar
Näsan snorar
Och jag har skoldag till fem.
Smärtsamt hur verkligheten kan slå en i ansiktet ibland.
Bacillen
Nu är förkylningen här. Kroppen och skallen och halsen, allt känns domnat fast inte riktigt. Det dunkar liksom.
Iallafall så känner jag mig lite bitter. Över allting liksom. USCH som sagt.
Men jag hann klart med jackan idag iallafall innan jag drog hem. Klippat och klart jag ska bara fixa en bild i kaledo så kan jag lämna in den. Skönt fast lite tråkigt, jag har tyckt om att sy den.
Panik Panik potatisgris
Sten mot ryggen är så kallt.
Det du, det är en del av en dikt jag skrev i nian. Nog en favorit av mina skrifter för mig. För den satt i hjärtat.
Hejdå nu.
Iallafall så känner jag mig lite bitter. Över allting liksom. USCH som sagt.
Men jag hann klart med jackan idag iallafall innan jag drog hem. Klippat och klart jag ska bara fixa en bild i kaledo så kan jag lämna in den. Skönt fast lite tråkigt, jag har tyckt om att sy den.
Panik Panik potatisgris
Sten mot ryggen är så kallt.
Det du, det är en del av en dikt jag skrev i nian. Nog en favorit av mina skrifter för mig. För den satt i hjärtat.
Hejdå nu.
Morgonångest
Det dunkar i mitt huvud och jag är värsta svagisen.
Men inte nog förkyld för att stanna hemma, så nu är jag på data lektionen.
Tycker inte om det alls.
USCH
I feel so breathless
En jäkla dålig dag, med känslan av att nästa blir tillochmed värre.
Usch
Datoriserad mönsterkonstruktion, tvi vale.
Usch usch usch jag har en tjock skalle och vill inte vara i skolan.
SkabbBOLL!
Måndag...igen
Usch och fy för idag.
Jobbigt jobbigt med skola, jag dränks i läxor. Hungrig, trött, och nere.BAJS
Jobbigt jobbigt med skola, jag dränks i läxor. Hungrig, trött, och nere.
Som du sa
AJ
Hjärtat.Kanske.Spricker.Om.Jag.Har.Tur
Skit också!
Åh nej.
Igår var jag överlycklig och idag försvann allt.
Det hela började på bilden. Det är min andra lektion på måndagar och brukar vara helt okej. Men nu var det betygssnacka (Dadadadaaaaa(Dramatisk jingel)) Hon kollade igenom mina verk och sa lite blandat kritik men mest postiva saker. Och berättade sen att jag ligger på beyget G+. Där sjönk jag nog ganska mycket. Det är ett väldigt stort nederlag för mig att få ett så lågt betygsutlåtande i just bild. Eftersom att:
1. Jag älskar att rita/måla/skapa med färg.
2. Jag har några små drömmar om att bli bildlärare.
3. Bild är den enda lektionen som jag tycker riktigt om i skolan.
4. Jag hade högre förväntningar.
5. Min mamma var konstnär, min syster är genialisk i bild, min moster gör helt otroligt snygg konst, min styvpappa är konstnär, min lillebror ritar snygga och kreativa bilder.
Jag blir smått besviken på mig själv.
Jag brukar aldrig låta mig själv förvänta något, men i det är fallet var jag ganska säker på min förmåga och trodde att jag skulle ligga på VG kanske mer. Andledningen tror jag är att jag har så lite tålamod. Jag kämpar inte nog mycket. Det är dåligt.
I samma byggnad finns det ett konstverk av min mamma. Jag har märkt att varje gång jag går förbi där blir jag nedstämd. Har inte tänkt så mycket på det tidigare. Men idag gjorde det hål i mig. Det är som att jag skjuts in i verkligheten av att se det och alla sorg och saknad slår emot mig. Idag var inget undantag.
Då kände jag att dagen var dödsdömd och det var lika bra att dra hem. Så det gjorde jag.
Vill inte tänka på något.
Hejdå
Igår var jag överlycklig och idag försvann allt.
Det hela började på bilden. Det är min andra lektion på måndagar och brukar vara helt okej. Men nu var det betygssnacka (Dadadadaaaaa(Dramatisk jingel)) Hon kollade igenom mina verk och sa lite blandat kritik men mest postiva saker. Och berättade sen att jag ligger på beyget G+. Där sjönk jag nog ganska mycket. Det är ett väldigt stort nederlag för mig att få ett så lågt betygsutlåtande i just bild. Eftersom att:
1. Jag älskar att rita/måla/skapa med färg.
2. Jag har några små drömmar om att bli bildlärare.
3. Bild är den enda lektionen som jag tycker riktigt om i skolan.
4. Jag hade högre förväntningar.
5. Min mamma var konstnär, min syster är genialisk i bild, min moster gör helt otroligt snygg konst, min styvpappa är konstnär, min lillebror ritar snygga och kreativa bilder.
Jag blir smått besviken på mig själv.
Jag brukar aldrig låta mig själv förvänta något, men i det är fallet var jag ganska säker på min förmåga och trodde att jag skulle ligga på VG kanske mer. Andledningen tror jag är att jag har så lite tålamod. Jag kämpar inte nog mycket. Det är dåligt.
I samma byggnad finns det ett konstverk av min mamma. Jag har märkt att varje gång jag går förbi där blir jag nedstämd. Har inte tänkt så mycket på det tidigare. Men idag gjorde det hål i mig. Det är som att jag skjuts in i verkligheten av att se det och alla sorg och saknad slår emot mig. Idag var inget undantag.
Då kände jag att dagen var dödsdömd och det var lika bra att dra hem. Så det gjorde jag.
Vill inte tänka på något.
Hejdå
Föll ner i en grop av självförakt
Nej nej nej nej nej.
Jag fick IG på Matteprovet. Mitt andra ig här i livet (första var i ett dataprov). Just nu känner jag att skolan är fett värdelös.
Jag har inget behov av Linjära funktioner, maximipunkten och vertex.
Jag hatar läraren som jag aldrig hatat en människa förut.
Det är inget bra.
Nästa vecka ska vi bestämma när omprovet blir, jag vill inte gå på en enda mattelektion till i livet.
Jag vill fan inte ens stega in i den där hästluktande skolan igen.
Tänk att jag valde till den här kursen. Varför i hela helvetet gjorde jag det?
-För att nån gång eventuellt kanske jag skulle vilja studera mera och då behövs det betyg i den kursen.
Jag vill inte berätta för pappa att jag är dum i huvudet.
Fan också.
Jag fick IG på Matteprovet. Mitt andra ig här i livet (första var i ett dataprov). Just nu känner jag att skolan är fett värdelös.
Jag har inget behov av Linjära funktioner, maximipunkten och vertex.
Jag hatar läraren som jag aldrig hatat en människa förut.
Det är inget bra.
Nästa vecka ska vi bestämma när omprovet blir, jag vill inte gå på en enda mattelektion till i livet.
Jag vill fan inte ens stega in i den där hästluktande skolan igen.
Tänk att jag valde till den här kursen. Varför i hela helvetet gjorde jag det?
-För att nån gång eventuellt kanske jag skulle vilja studera mera och då behövs det betyg i den kursen.
Jag vill inte berätta för pappa att jag är dum i huvudet.
Fan också.
When the sun has gone to bed
Dagen har varit mest skit, orkar inte med mig själv. Var jätte nära att ringa Bengt (plastpappa) och "gråta ut" hos honom för jag är i ett stort behov av tröst. Men så gjorde jag ett parti sånt där:
Och klarde det på ca 3 minuter! Personligt rekord. Jag såg det som ett tecken på att det inte var nån ide att ringa och gnälla.
Jag går nog och lägger mig snart. Godnatt.
Och klarde det på ca 3 minuter! Personligt rekord. Jag såg det som ett tecken på att det inte var nån ide att ringa och gnälla.
Jag går nog och lägger mig snart. Godnatt.
Borta
Fan. Nu har min syster farit iväg. Det suger, men jag kommer säkert fixa det, klarade det ju förra terminen. Det är bara så rackarns tomt här nu.
Bajs.
Bajs.
Inte disco
Har nån lust att förklara det här unika besökade och sidvisningar systemet för mig? Lite skruvat.
Får panik inför imorgon. Jag vill inte vill inte vill inte gå till skolan. Fan jag har glömt att söka vindtyg, jädrar.
Orkar inte vara bland människor. Fan nu är jag inne i det här eremit träsket igen...BAJS
(Jag ska sluta skriva ledsamma blogginlägg. Jag ska sluta skriva ledsamma blogginlägg. Jag ska sluta skriva ledsamma blogginlägg. Jag ska sluta skriva ledsamma blogginlägg.)
Får panik inför imorgon. Jag vill inte vill inte vill inte gå till skolan. Fan jag har glömt att söka vindtyg, jädrar.
Orkar inte vara bland människor. Fan nu är jag inne i det här eremit träsket igen...BAJS
(Jag ska sluta skriva ledsamma blogginlägg. Jag ska sluta skriva ledsamma blogginlägg. Jag ska sluta skriva ledsamma blogginlägg. Jag ska sluta skriva ledsamma blogginlägg.)
Humdidum
Har lite panik, för jag måste som skriva en berättelse på ett isländskt sätt till imorn. Och jag har ingen fantasi. Jag vet inte hur många gånger jag har sattit mig ner idag med penna och papper och försökt komma på något, massor. Men inget kommer och jag är rädd att eva-britt fåt vänta en vecka till på min.
Har lite panik....nej jag har mycket panik. Orkar inte anstränga mig någe mer. Jag har märkt det liksom, hur jag har börjat ledsna på att välja kläder och fixa håret. Orkar liksom inte bry mig, för ingen bryr sig ju om hur jävla ful jag är i skolan ändå. Jag antar att jag börjar acceptera det som det är, jag får väl överleva antar jag.
Herregud va kryptisk och konstoig jag är, förlåt. Men jag är konstig idag. ORKA
Nu blev jag less, hejdå.
Förklaring
Är "sjuk" och hemma. Vaknade klockan kvart över sex av väckarklockan och började storböla, så det kändes inte så värt att gå till skolan. Allt är bara så jävla bajsigt. Kanske borde börja med PBU igen, kanske borde förklara.
Min mamma dog i cancer den 11 Oktorber år 2005. Jag saknar henne varje dag och tänker på henne hela tiden. Sorgen kommer i vågor, ibland är det okej men ibland sjunker jag ner i nått träsk av minnen. Så är det nu. Jag kan inte prata om det, alls, vill inte prata heller. Men hon var den bästa, och det är jävla svårt att leva utan den bästa.
Sådär, då va det skrivet, rigth...nu ska jag sluta smälta tangentbordet med tårar, hejdå.
Min mamma dog i cancer den 11 Oktorber år 2005. Jag saknar henne varje dag och tänker på henne hela tiden. Sorgen kommer i vågor, ibland är det okej men ibland sjunker jag ner i nått träsk av minnen. Så är det nu. Jag kan inte prata om det, alls, vill inte prata heller. Men hon var den bästa, och det är jävla svårt att leva utan den bästa.
Sådär, då va det skrivet, rigth...nu ska jag sluta smälta tangentbordet med tårar, hejdå.
Bajs
Hej hej...
Jag vet är det säkert är skittråkigt att läsa om min melankoli, men jag behöver skriva av mig.
Idag var en dålig dag. Det började bra, fast jag knappt kunde sova var jag ändå ganska pigg på morgonen. På bussen snackade jag med en lite kille som hade nalle puh i ryggsäcken (se där) och sedan var det bild. Där nånstans krashade jag med mitt mentala flygplan och det blev inga överlevande. Allt blev bara skit jobbigt och jag saknade för mycket. Även fast dagen var den slappaste i världhistorien då jag såg på film på både kultur och stilhistorian, och engelskan, så va det SKITJOBBIGT. Kändes som att mina ben var upp vid min hals och att huvudet var en minimal boll av väska (Jepp) sen kom jag hem och skrek i kudden. Lyssnade på rapture av Antony and the Johnsons.
Hatar när allting blir så hopplöst som det var idag. Hatar att känna den där meningslöshetskänslan och bittra jävla avundsjukan.
Röda ögon döljs oftast med händerna.
Jag vet är det säkert är skittråkigt att läsa om min melankoli, men jag behöver skriva av mig.
Idag var en dålig dag. Det började bra, fast jag knappt kunde sova var jag ändå ganska pigg på morgonen. På bussen snackade jag med en lite kille som hade nalle puh i ryggsäcken (se där) och sedan var det bild. Där nånstans krashade jag med mitt mentala flygplan och det blev inga överlevande. Allt blev bara skit jobbigt och jag saknade för mycket. Även fast dagen var den slappaste i världhistorien då jag såg på film på både kultur och stilhistorian, och engelskan, så va det SKITJOBBIGT. Kändes som att mina ben var upp vid min hals och att huvudet var en minimal boll av väska (Jepp) sen kom jag hem och skrek i kudden. Lyssnade på rapture av Antony and the Johnsons.
Hatar när allting blir så hopplöst som det var idag. Hatar att känna den där meningslöshetskänslan och bittra jävla avundsjukan.
Röda ögon döljs oftast med händerna.
Fan också
De finns en människa som får mig att gråta.
Jag blir så jävla upprörd och arg och förnedrad när jag ser vad som händer. Känner mig så jävla misslyckad och hatad.
Jag vill inte säga vem hon är, för det kan läsa nån som känner henne.
Men utan att hon vet om det sliter hon sönder mig och mitt självförtoende.
Jag har aldrig träffat henne. Men hon finns och är.
Hon vänder mina vänner emot mig.
Jag vill inte hata, men det gör så ont när jag ser, så jag kan inte låta bli.
Jag såg en sak och världen rasade. Hejdå
Jag blir så jävla upprörd och arg och förnedrad när jag ser vad som händer. Känner mig så jävla misslyckad och hatad.
Jag vill inte säga vem hon är, för det kan läsa nån som känner henne.
Men utan att hon vet om det sliter hon sönder mig och mitt självförtoende.
Jag har aldrig träffat henne. Men hon finns och är.
Hon vänder mina vänner emot mig.
Jag vill inte hata, men det gör så ont när jag ser, så jag kan inte låta bli.
Jag såg en sak och världen rasade. Hejdå
